Fortsätt till huvudinnehåll

Mörkermåne

Mörkermåne härskar om natten
Var är du mitt ljus och glädje
Ditt silverne sken jag saknar
Din närvaro och hopp snart randas

Min gudinna sover
Väntar på våren som kommer åter
Hennes dvala jag känner, sovande i min säng
Nattens mörker slukar mig
Mitt inre ljus är litet men starkt
Väntar på rätt tillfälle att visa sin makt

När min gudinna sitt ljus låter
Jag lyser upp, mitt liv är åter
Jag väntar på natten som får mig att leva
Sover likt gudinnan som få vet hedras
Då i natten jag åter vandrar
I nattens sol jag trivs och andas

Ditt test jag ska klara ännu en gång
Med ett leende jag tänker på nattens sång
Somnar i ett hav av minnen
Ditt klara ljus berör mitt sinne

Tills den natt du lyser min vän
Ska jag vänta på att få leva igen

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Shine

A sparrow flew high, over the trees. So the Sun should shine upon me Golden rays for all to see. As the Sun still shines down on me Wherever you are I hope you are free, no regrets to tie down your dreams. Near or far, forever between. As the sun still shines down on me. A wind came in, gently it streamed, between the stones that lay here serene. My tears might reach you resting beneath. As the Sun still shines down on me. By your name, flowers wither in glee, like my heart that beats without need. Your smile and your laugh in memories be. As the sun still shines down on me.
Skicka en kommentar
Läs mer

Livets fall

Jag faller än, faller igen, faller. Faller för dig, faller för frestelsen, snubblar, blir kastad omkull, faller. Faller av tyngden, faller igenom För ingenting finns där inunder. Strävar efter någonting att hålla mig fast allt jag får i min hand smulas i en hast Det tillfälliga tyget brast under tyngden av tårar berget i sikte var blott en illusion Vinden brusar i havets långa ton Trösten varade den korta stund du log Ögat ser ned i avgrundens djup, smärtan ekar i vågorna sju. Kroppen kraftigt mot väggarna slår, det finns inte längre någon del utan sår. Påtvingad tystnad ryter där ilskan har makt, tröttheten lockar själen att lämna sin plats. Händer som älskar försöker hålla mig fast, halkar på missmod som läckt från min famn. Fallet är välbekant, det enda jag nu minns. Kanske är det inte värt att hålla fast vid någonting. Med inget att förlora sjunger kylan i varje ben, isande taggar i varje ven. Med ansiktet vänt nedåt faller...
Skicka en kommentar
Läs mer

Fjäril vingad

Över äng och hav, över sand och stad, där syns en fjäril vingad. Flyger fritt på tro om vikt, den lilla fjäril vingad. Än hit än dit i salig frid, hon var en fjäril vingad. Sol och regn bekymrar ej, vår fina fjäril vingad. Så full av liv och omsorg vid, alla andra, var fjäril vingad. Så kort den blev, den sommaren, för unga fjäril vingad. I storm och snö med kämparglöd, du starka fjäril vingad. Färgen skifta från svart till röd, på vackra fjäril vingad. Fyllde dem som såg din kamp, med hopp om fjäril vingad. Än mer av kärlek och respekt, en symbol som fjäril vingad. Nu så kan du flyga lugnt, i vila fjäril vingad. Dina färger sprider långt sin sång, från dina fjärils vingar. Många såg din krigarblick, och ett liv som fjäril vingad. När allt känns grått vi minns din tid, som glada fjäril vingad. Och fyller våra dar med liv, som gjorde fjäril vingad. Till ditt minne.
Skicka en kommentar
Läs mer