Fortsätt till huvudinnehåll

Mörkermåne

Mörkermåne härskar om natten
Var är du mitt ljus och glädje
Ditt silverne sken jag saknar
Din närvaro och hopp snart randas

Min gudinna sover
Väntar på våren som kommer åter
Hennes dvala jag känner, sovande i min säng
Nattens mörker slukar mig
Mitt inre ljus är litet men starkt
Väntar på rätt tillfälle att visa sin makt

När min gudinna sitt ljus låter
Jag lyser upp, mitt liv är åter
Jag väntar på natten som får mig att leva
Sover likt gudinnan som få vet hedras
Då i natten jag åter vandrar
I nattens sol jag trivs och andas

Ditt test jag ska klara ännu en gång
Med ett leende jag tänker på nattens sång
Somnar i ett hav av minnen
Ditt klara ljus berör mitt sinne

Tills den natt du lyser min vän
Ska jag vänta på att få leva igen

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Livets fall

Jag faller än, faller igen, faller. Faller för dig, faller för frestelsen, snubblar, blir kastad omkull, faller. Faller av tyngden, faller igenom För ingenting finns där inunder. Strävar efter någonting att hålla mig fast allt jag får i min hand smulas i en hast Det tillfälliga tyget brast under tyngden av tårar berget i sikte var blott en illusion Vinden brusar i havets långa ton Trösten varade den korta stund du log Ögat ser ned i avgrundens djup, smärtan ekar i vågorna sju. Kroppen kraftigt mot väggarna slår, det finns inte längre någon del utan sår. Påtvingad tystnad ryter där ilskan har makt, tröttheten lockar själen att lämna sin plats. Händer som älskar försöker hålla mig fast, halkar på missmod som läckt från min famn. Fallet är välbekant, det enda jag nu minns. Kanske är det inte värt att hålla fast vid någonting. Med inget att förlora sjunger kylan i varje ben, isande taggar i varje ven. Med ansiktet vänt nedåt faller...

Winterspring

WinterSpring, I can feel it in the air, the smell of snow and rotting leafs, the winter clinging with icy hands, darkness lingers, not fully banned. Light gently reveals the casualties of last year, the bodies of plants that died without fear. Protecting their children that grows down below, sacrificing themselves to fight of the cold. The earth now crumbles, slowly to show, the miracle of life that never stalls. Winters sleep heavily withdraws, dreams are wakening to make you walk tall. The moon so brilliant watches it all, the Goddess is pleased, her circle is cast. It shines with might, her ritual calls, to give what is hers and the Gods at last. A blessed dance to focus the rite, an act of love to fill the earth right. Summer is coming, anticipation soars, just put your ear to the ground and feel the roar. 

Bromsa

Ingen förstår det som jag har Smärtan jag går med varje dag Det äter i själen, det tär och förstör Sinnet förminskas jag vet ej vad jag gör Ser ej för slöjan av smärta som ligger för Ser ej mina vänner när de sträcker sig ut efter stöd Jag kan inte jobba, eller mycket jag kunde förut Inte ens hemma kan jag pusta ut Varför skulle du inte trampa på bromsen den där dagen Då du körde in i min bil Då du förstörde mitt liv